Varma hälsningar från OMLT

Nyligen har delar av det svensk OMLT varit i Jowzjan provinsen i syfte att mentorera ett kompani ur afghanska armén.

Stöd till afghanska armén
Verksamheten för det svenska OMLT består i huvudsak att mentorera en nytillträdd kompanichef samt följa det afghanska kompaniet i deras dagliga verksamhet. Det har hittills mestadels utgjorts av spaningverksamhet.

RG32 (Galt) har visat sig mycket pålitliga i den bergiga terrängen. Vadning i djupare vatten var inga problem under veckan har vi korsat ett flertal vattendrag.

Förbättring av vår FOB
Teamet har även haft tid att förbättra vår Forward Operating Base (FOB) och kan nu stoltsera med ett tillfälligt gym, kök och ett gemensamt utspisningsområde. FOB:en ligger precis i anslutning till en Afghansk polisstation med en fantastisk vy. Stillheten avbryts bara av åsnors skrik och hundars skall.

Det är inte så illa som det ser ut. RG32:orna klarade detta utan problem trots släp.

Träning i fält
Samtliga medlemmar i teamet är nöjda över att vara i Jowzjan. Hemligheten till ett högt stridsvärde har hittills varit en varierande kost bestående av afghanskt naanbröd blandat med amerikanska, tyska och norska rations och tillgång till ett säkert träningsområde där teamets kettelbells svingas under fältfyspassen.

SWE Operation Mentor and Liasion Team
2nd Coy/2nd KDK/1st Bde/209th Corps

OMLT - En dag på (afghanska) kontoret

07.45 Efter en frukost med amerikansk touch och alla de kalorier som behövs ställer vi upp framför respektive dörr i korridoren och har en kort uppdatering om dagen. Den tyske överste som är vår team-chef citerar nyheter från BBC och dagens programpunkter gås igenom. Ett utmärkt tillfälle att samverka med de andra erbjuds.

08.30 Morgongenomgång nere på ANA-campen (Afghan National Army) och afghaner och mentorer trängs för att höra om de senaste 24 timmarna och dagens begivenheter. Generalmajoren som är stabschef bekräftar att det klockan 14.00 skall hållas en ordergenomgång.


09.10 Efter morgonbriefingen går jag till den afghanska personalavdelningen, G1. Hälsningsproceduren tar en dryg halvtimme, det är många personer på kontoret för tillfället och alla vill byta några ord. Jag frågar den seniora sergeanten om morgonens briefing där några siffror inte tycktes stämma.

Det visade sig dock bero på den mänskliga faktorn, han som skulle presentera hade glömt att hämta det senaste materialet. Chefen för underofficersavdelningen, Major Assam, har en snygg penna i sin bröstficka, något jag påpekar och vips har den bytt ägare. En del av den afghanska kulturen är att ge bort det som vännerna gillar.

Till slut kliver jag in på Överste Rafiqs kontor, det är han som är personaldirektör för den 209:e kåren i norra Afghanistan och min huvudsakliga motpart. Vi sitter och pratar om ditten och datten, en del frågor som dykt upp i samband med den tredje brigad som skall upprättas och om hur mycket snö det kommit i Sverige. Afghaner gillar att skämta och vi skrattar en hel del medans vi dricker te och pratar.

När översten trycker på en trådlös knapp på skrivbordet tittar assistenten in som gubben i lådan och frågar vad som skall göras. Naturligtvis har jag min egen tolk, Tawfiq, vid min sida hela tiden. Som vanligt hinner jag med hälften av punkterna på min lista, så är arbetet här – man planerar för en sak men så händer något och så gör man något helt annat istället.

Från att ha varit frustrerande i början är det nu mest kul att se vad dagen har att bjuda på. Att lösa problemen när de uppstår istället för att oroa sig i onödan är också ett afghanskt förhållningssätt. Något vi i Sverige kanske har att lära av.


Plötsligt dyker ställföreträdaren in på rummet och viftar med händerna. Det händer något på gården utanför och vi hastar ut. Träden som beställts har kommit och vi hjälps alla åt att plantera dem utanför kontoret, det blir mandel och aprikosträd och vi turas om att hålla i träden när de grävda hålen skottas igen.

Det är en symbolisk handling som ändå är rätt typisk för en arbetsdag. Översten berättar en gammal historia om en skämd fisk som såldes som färsk och andemeningen är att träden förmodligen har varit torra för länge och kanske inte kommer att klara sig. Historier och liknelser har också en viktig roll i det afghanska samtalet.

När det är dags för lunch går jag tillbaka till den internationella delen av campen och äter grillat utomhus i solen med några norska kollegor. Vi pratar om jobbet och Skandinavien och längtar allt hem lite.

13.30 Åter på den afghanska campen och ser de sista förberedelserna inför genomgången klockan två. Pratar med planeringsofficeren Major Nebi från personalavdelningen och han behöver ha hjälp att översätta några meningar till engelska så att mentorerna också skall förstå. Min tolk som har jobbat i tre år i samma befattning löser det snabbt. I vanliga fall brukar vi simultantolka alla genomgångar men det är ändå bra att allt material även finns på engelska.


19.00 Kvällsmöte för att utbyta information mentorer emellan och med den amerikanska sidans representanter. Därefter går vi direkt till vår welfare, en slags ”fritidsgård” och deltar i veckans Waffles & Quiz, dvs våfflor och frågesport. Det går inte så bra för mitt lag men våfflorna var goda och skratten många. Så är ännu en dag på kontoret till ända.

Lägessammanfattning OMLT KANDAK

Hanna i samtal med ställföreträdande kandakchef där en av vår tolkar möjliggör en förhoppningsvis givande dialog.

Under dem senaste dygnen har verksamhet av lite olika karaktär genomförts vid OMLT KANDAK. Tänkte med dessa rader och bilder, uppdatera medarbetare vid FS18, anhöriga och övriga som brukar ta del av vår blogg om vad som händer och sker här nere i insatsområdet och då förstås ur ett OMLT-perspektiv.

Arbetet med att utveckla, som jag ofta säger ”vår kandak” vilket kanske låter lite egoistiskt men det är så vi känner för våra afghanska kollegor, är varierande och oerhört stimulerande.

Under veckan har vi bland annat haft en reporter på besök, nämligen Hanna Sistek, som till viss del varit som vi säger ”embedded”, dvs. levt med vårt förband under några dygn. Vi hoppas att dygnen blev givande även för Hanna i hennes dagliga profession såsom journalist, för det visade dem sig bli för oss. Att diskutera och få ta del av andras tankar och synsätt är utvecklande. Särskilt när då dessa kommer från någon yttre betraktare som ser på vår verksamhet med ”andra ögon”. Hannas engagemang och vilja att få kunskap om vår verksamhet gjorde nog att ingen inom förbandet gick miste om hennes närvaro.

Under veckan har även en avtackning skett av våra tolkar. Tolkar som varit en del av förbandet sedan vi tog över uppgiften som OMLT för 2.KANDAK. Vi är tacksamma för allt stöd dessa individer givit oss och inte då bara avseende kommunikation med vår motpart, utan även all kunskap och erfarenhet som de försökt bringa över till oss avseende förbandet och dess individer.

Kn Mårtensson lämnar över gåva som tack för goda insatser till Farhad.

Som sig bör har även operativ verksamhet genomförts dem senaste dygnen. Vid detta tillfälle var det inte bara enheter ur ”egen kandak” och då förstås med enhet ur OMLT som deltog, utan även representanter från polisen (ANP) och våra kollegor vid PRT MES och då närmare bestämt PO i SHERBERGHAN var närvarande och delaktiga.

PO SHE beredda för framryckning med övriga deltagare i gemensam patrull.

Rapport från ett mentorteam i Sar-e-Pol

John inviger en forward operation base i Sar-e-Pol

För en tid sedan invigde kapten John på SWE OMLT Kandak en Forward Operation Bas (FOB) i Sare-e-pol.

Som ni vet jobbar vi tillsammans med afghanska nationella armén och i teamet ingår John, Johan och Henrik.

Vi jobbar tillsammans med afghanska soldater där vi mentorerar deras utbildningar och utveckling.

Så här kan det se ut inne i en FOB.

Inne i FOB:en bor vi ganska spartanskt och som mest har vi bott runt 20 personer här.

Vi lagar egen mat och äter gör vi där det finns plats. Det är oftast glada miner och positiv stämning i temet trots att det ibland är trångt och enkelt där vi bor.

Johan och Henrik mentorerar en pluton under patrullering i Sar-e-Pol området.

Efter timmar av patrullerande blir det ibland tillfälle för kortare raster, då brukar vi dricka traditonellt te/chai tillsammans med våra afghanska kollegor.

Att jobba med ANA innebär att man måste vara mentalt beredd på att det kan vara snabba kast från att vara lugnt till att det blir högt tempo.

Här bjuder vi på ytterligare några bilder från vår vardag:

På uppdrag med afghanska armén.

Här oskadliggörs en vägbomb (IED) som hittats.

Några bilder på oss under ett uppdrag.

På återhörande!

/SWE OMLT Kandak

Reflektioner efter genomförd operation till stöd för poliserna i Qush Teppa

Överstlöjtnant Tony Petersson, chef för OMLT KANDAK

Omhändertagande av personalen
Efter återkomst från operationen har de två enheterna tillbringat cirka ett dygn på ordinarie grupperingsplatser. De har var för sig, utan inblandning av någon som inte var med, kunnat gå igenom situationen och vad som egentligen hände.

I skrivande stund befinner vi oss på Camp Northern Lights (CNL) i Mazar-e-Sharif. Min uppfattning är att personal som var delaktiga i händelsen med hänsyn till omständigheterna mår bra.

Nu går vi igenom alla händelser
Att genomföra verksamhet där resultatet är lyckat medför att det positiva lyfts fram och att kanske enskilda negativa upplevelser hamnar i skymundan. Det omhändertagande vi nu genomför syftar till att lyfta upp alla omständigheter.

Kontakt med anhöriga
Innan sista steget här på CNL påbörjats, det vill säga externt stöd för att komma vidare, har alla berörda haft möjlighet att kontakta sina anhöriga.

Komplettering av information
Efter att varit på ordinarie camp under det senast dygnet kan jag känna att viss komplettering av informationen kan behövs. Detta efter att upplevda händelser vid förbandet börjar klarna samtidigt som en ytterligare en bild börjar ta form i media.

I syfte att minimera risken att dessa olika bilder blir för stor passar jag som chef för förbandet att skriva dessa rader och lite senare under dagen kommer våra soldater att ge fler perspektiv på händelserna.

Övlt Tony Petersson / Chef OMLT KANDAK

Afghanska styrkor och OMLT i Qush Teppa

En polisstation i distriktet Qush Teppa, 50 kilometer sydväst Sheberghan blev utsatt för en attack av okända förövare natten till tisdag.

Efter händelsen genomfördes en gemensam insats av polis, militär och svenska enheter i form av OMLT Kandak.

Syftet var att återta och säkra platsen men även för att öka skyddet och därmed försvåra eventuella efterföljande attacker.

Enheterna ur OMLT är nu tillbaks på egen camp.

Läs mer om nyheten på mil.se>

Tidigare operation 4 februari
Denna händelse är inte kopplad till den operation vi skrev om 4 februari. Platsen för den operationen var 40 kilometer väster om Camp Northern Lights i Mazar-e-Sharif.

Ett steg i rätt riktning

Under den första delen av missionen har vi på OMLT Kandak tillbringat mycket tid tillsammans med Afghanska Armén (ANA). Det är viktigt att skapa goda relationer och ett bra arbetsklimat, något som sen blir kärnan för vår handledning på olika nivåer.

Justering av skjutställning.

Skarpskjutning
Ett tillfälle för oss att på nära håll observera och handleda soldater kom när ANA skulle genomföra en skarpskjutning. Den gästfrihet och det goda arbetsklimatet som vi varje dag upplever tillsammans med officerarna ur ANA har gjort att vi tidigt sett dem som våra vänner och kollegor.

Vi blir alltid välkomnade med ett stort leende samt bjudna på morgonfika, självklart är det vi som enligt dem ska sitta i den enda soffan som finns på kontoret.

Kalla fingrar
Denna dag startade med att vi mötte upp kompaniet utanför deras bostäder inne på den stora campen Shaheen (falken). Väl ute på skjutbanan möttes vi av den kalla vinden från bergen i söder och av soldater som hade glömt sina handskar... Så delar av förmiddag gick åt att blåsa in händerna för att hålla fingrarna varma.


Säkerhetsgenomgång
Skjutningen startade med en genomgång om säkerheten. Därefter fick varje soldat ett magasin med 30 patroner att visa vad de gick för, vi kunde observera nervösa soldater samt mer erfarna skyttar ta plats på den 100 meter långa banan.

Plötsligt kommenderade plutonchefen några snärtiga kommandon på Dari (Afghanska språket) och soldaterna började skjuta. I den torra jorden var det lätt att se vilka skyttar som siktade bra och vilka som verkligen behöver mer övning.

Justering av skjutställningar
I samråd med våra afghanska kollegor så hjälpte vi soldaterna med deras skjutställningar som var det vanligaste felet vi observerade. Här gällde det att använda sig av kroppsspråk och visa med våra egna vapen liggandes bredvid våra kamrater. Det som övades denna dag var liggande, knästående och stående skjutning.

Till lunch avslutades skjutningen och vi lämnade skjutbanan med våra kollegor från ANA där vi tillsammans kunde konstatera att mer träning behövdes. Imorgon fortsätter skjutveckan med raketgevär och kulspruta. Spännande…!

På återseende!

/OMLT Kandak

Multinationell löpartävling avgjord vid Camp Mike Spann

Stefan i överlägsen ledning redan vid andra varvet.

Snabbast av dem alla var vår egen Stefan Emanuelsson vid OMLT KANDAK som helt ohotad tog hem segern. Tävlingen avgjordes i strålande sol och då som en varvbanan, dvs. runt campen på dess insida och då till ett antal varav av fem. Längden på loppet uppgick således till ca 5,5 km och genomfördes under parollen ”jingle bell race”.

Stefan efter målgång tillsammans med loppets tvåa.

Uppståndelsen i målfållan var påtaglig och då främst hos våra amerikanska kollegor. Att sköta den personliga träningen är något som är självklart och dessutom något som ses med respekt bland anställda inom det militära väsendet vid tidigare nämnd nation. Att då med närmare två minuters marginal, på den för Stefan egentligen alldeles för korta sträckan, visa prov på högklassig fysisk prestationsförmåga, fick många att högljutt utbrista sin beundran och förtjusning över det som dem fick uppleva denna vackra juldag.

Utöver Stefans prestation så gjorde kollegor från våra grannländer också insatser som är värda att nämna. På andra plats återfinner vi en kollega från Finland och på tredje en från Norge. Bäste amerikan blev då fyra.

En bakomliggande orsak till Stefans enorma spänst i spåret kan månne bero på den högklassiga laddning som ägde rum vid julbordet vid CNL på julafton. Passar i och med detta på att skicka ett stort tack från oss alla vid OMLT KANDAK till just kockarna vid CNL. TACK för högklassigt JULBORD :-)

Tony Petersson C OMLT KANDAK

Lägesrapport från Afghanistan

Soldater från grundutbildningsbataljonen vid deras officiella examen. Dagen efter skickades hälften av soldterna till till södra Afghanistan där situationen är betydligt allvarligare än här i norr.

Då har jag varit här i Afghanistan snart en månad och det börjar vara dax för första leaven. Ska bli skönt att fira jul hemma. Känslan så här långt är bra, trots att det finns mycket som man skulle vilja påverka. Överlag är det många intryck som ska sorteras innan alla bitar faller på plats och man förstår sammanhanget.

Afghanistan och situationen här är väldigt komplex. Känslan från de första dagarnas höga puls och anspänning har börjat lägga sig, dagarna känns ganska lugna och trygga. Trots att det blev en klump i magen när jag ringde hem första gången och berättade att jag inte var inblandad i skottlossningen förra helgen.

Det var ju första gången som som FS 18 var utsatt för en attack. Det kommer fler gånger, men det känns som om allt än så länge fungerar som det ska och turen är på vår sida. Bra spelare har turen/marginalerna på sin sida.

Att vinna afghanernas förtroende

Kan också meddela att det tar lång tid att vinna afghaneras förtroende, vilken är en förutsättning för att jag skall lyckas med mina uppgifter.

Jag har i snart fyra veckor tillbringat nästan varje dag tillsammans med en afghanska överste, chefen på G3 (den avdelning på 209. afghanska kåren som ansvarar för planering och genomförande av operationer), innan han tyckte att det var dax att vi skulle introducerade oss för varandra. Det vill säga, han berättade att han hade en fru och sex barn. Vet inte om jag vunnit hans förtroende men det här var i alla fall ett steg på vägen.

Brigadchefen ville ha synpunkter på operationen

Det är en speciell uppgift att vara Operationel Mentor and Liaison Team (OMLT). Vid flera tillfällen har de afghanska officerarna frågat om vad jag tycker eller väntat på en gillande nickning. Det känns ganska speciellt, särskilt när det inte är övning utan allt är på riktigt. Idag frågade en av brigadcheferna vad jag tyckte om hans plan för en kommande operation, jag hade flera synpunkter, men bara en som jag framförde. Direkt justerade han sin plan utifrån min synpunkt.

Amerikansk bas
Vi bor bra här på Mike Spann, en amerikansk del av 209.afghanska kårens bas. Jag brukar försöka träna varje dag, idag var det så varmt att man kunde springa i kortbyxor med t-shirt och ändå svettas trots att det är i mitten på december.

Det enda som man kan klaga på är den amerikanska maten. Det finns hur mycket som helst att välja på, men när det i stort sett är samma meny varja dag blir man ganska less, trots att det finns glass och efterrätt varje dag.

På Lucia åkte vi därför extra tidigt till Camp Northern Light (CNL), för att kunna äta en svensk frukost, sällan har en tallrik blåbärssoppa och en husmans med gravad lax smakat bättre. Vi åt även lunch och middag på CNL, det är en annan klass på kockarna där.

En tår i ögonvrån

Precis när vi satt och åt frukost kom luciatåget med stjärngossar, tomtar och allt, väldigt fint. Efterår så pratade vi om känslan, vi var många som fick en tår i ögonvrån av julstämning och hemlängtan, trots eller tack vara att många av oss varit med om fler än 40 jular.

”Vår” matutdelning vid Blå Moskén.

Vi, OMLT Corps/Bde, har ett eget välgörenhetsprojekt. Varje vecka ger vi en slant till min tolk som åker ned till Blå moskén, där han delar ut bröd och mjölk till de kvinnor och barn som sitter och tigger.

Glada barn vid invigning av en ny lekplats. Den här dagen var det ganska kallt och regn, titta på kläder och skor.

Klädinsamling

Innan jag åkte ned var jag på en skola, i årskurs 4, min sons klass och berättade om min kommande utlandstjänst. Nu har klassen samlat in urvuxna kläder som jag skall ta med mig ned efter nyår. Inte så mycket, men några får det lite bättre.

Afghanerna gilla att var med på bild, så fort man tar fram kameran ställer alla upp snyggt och prydligt för fotografering. Jag lät tolken låna min digitalkamerna för att ta bilder när han delade ut bröd vid moskén. Resultatet, två bilder vid matutdelningen och 50 bilder på tolken.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Hälsningar från OMLT
via Stefan Fredriksson

OMLT G3 209th ANA Corps Shaheen

Hälsningar från SWE OMLT KDK

Den tyska Senior Mentorn major Maeder tillsammans med den svenska chefen för SWE OMLT KDK överstelöjtnant Tony Petersson.

Hela SWE OMLT KDK (Operational Mentor and Liaison Team) är på bra humör och har för tillfället påbörjat vårt övertagande av ansvar för mentorering av den andra Kandaken.

Samtliga mentorer får tillfälle att bekanta sig med sina afghanska motparter som de kommer att följa i vått och torrt i ett halvårs tid. Det finns mentorer på samtliga nivåer i en kandak. En viktig del av vårt uppdrag blir därmed att sova där dom sover, äta det dom äter och om nödvändigt strida med dem.

Sista utbildningsdelarna är klara
Vi har precis avklarat dem sista utbildningarna på plats i Afghanistan. Vi har fått utbildning i hur vi skall göra för att i största möjliga mån undgå att bli offer för improviserade explosiva laddningar som utgör huvud hotet i Afghanistan.

2:a kandaken, 209 kåren vid veckouppställning.

16 december övertog överstelöjtnant Tony Petersson ansvaret för mentorering av den 2:a Kandaken från det tyska OMLT:t.

Inspektion av byggandet av Camp Monitor i staden Sherberghan, Jowzjan

Alla i SWE OMLT KDK ser fram emot att ge sig ut i provinserna till sina respektive kompanier för att komma igång med vårt arbete så fort som möjligt.

Vi tänker på er därhemma
Våra tankar går hem till våra närmast anhöriga hemma i Sverige som gör en enorm uppoffring genom att låta oss åka hit till Afghanistan för att förbättra säkerhetssituationen i våra respektive provinser genom att ge ANA det stöd dem behöver.

Så här i jultider går det nog inte en dag utan att alla i vårt team tänker på dem vi saknar mest hemma i Sverige.

Därför vill vi samtidigt passa på och önska alla hemma i Sverige en riktigt God Jul och Gott Nytt År.

SWE OMLT 209th Corps/1st Brig/2nd Kdk, Afghanistan

En hälsning från OMLT

Hej alla
Har nu varit i Afghanistan i snart 2 månader. Tiden går fort när man arbetar varje dag och redan nästa vecka har jag min första leave, dvs ledighetsresa till Sverige. Jag kommer att vara hemma i tre veckor vilket innebär att jag kommer att fira en traditionell jul i Sverige. Nyåret firar jag däremot i Afghanistan.

Vad har hänt sedan sist? Dels har jag deltagit i ytterliggare operationer och dels så har jag mentorerat eller coachat min afghansk stabschef vid den 1. Brigaden /209. Kåren i Masar-e-Sharif.

Förra veckan kom de nya svenska mentorerna ner till campen för att genomgå en veckas ”handover-takeover”. Denna vecka sker ett skifte och de ”gamla” mentorerna åker hem till Sverige, efter 7 månader i Afghanistan.

Jag har lovat er lite bilder och temat för månadens bilder är Campen.
Som ni säkert förstår kan jag av sekretesskäl inte visa alla bilder som jag vill av Campen utan har plockat ut de som inte ”röjer” några detaljer.

Vår Camp har egen Volleyboll plan där det ofta utspelas landskamper.

Vår Camp är liten och många människor och fordons trängs på en liten yta. Amerikanarna ”äger” Campen och de har med sig skyltarna från US.

Runt hela Campen löper det taggtråd.

Fordon tillfälligt parkerade i en FOB.

Bild från ett hustak på en normal FOB som ANA, Afghanska Nationella Armén, bor på under en operation.

Bor gör vi tillsammans med våra vänner i ANA. Vårt gemensamma rum innehåller även FOB:ens kök.

Om man inte blir inviterad till lunch eller middag med ANA så blir det en ”grön påse” dvs frystorkad mat.

Tyvärr bor det ofta hundar i FOB:arna. De är oftast i ett dåligt skick.

Detta var allt för denna gång. Om en ca månad kommer nästa infobrev och då med nästa tema.
Slutligen önskar jag alla en riktig god jul och ett gått nytt år.

Masar-e-Sharif den 30 november 2009

Fredrik Zetterberg

OMLT på Mike Spann

Redan dagen efter ankomst fick vi två mentorer på 209. Afghanska armekåren uppgift att närvara vid ett spännande arrangemang, invigningen av en kombinerad lekpark och idrottsanläggning. Anläggningen ligger alldeles utan den afghanska Camp Shaheen och är bland annat sponsrad av just den afghanska armén (ANA) samt ISAF.

Det var många funderingar som om gick genom huvudet. Hur fungerar det med säkerheten i en stor folksamling? Hur nära kan jag släppa folk? Finns det personer med ont uppsåt?
Som ni förstår så var man på helspänn inledningsvis. Väl på plats bland alla barnen och med soldater och polis på post runt sjönk dock pulsen och vi hade turen att få träffa flera av de afghanska officerare vi kommer att arbeta med.

Efter framträdande av kårens egen musikkår hölls en rad tacktal och så förklarades anläggningen öppnad. Drakar och bollar delades ut till barnen som var alldeles för dåligt klädda i kylan och blåsten. Lyckligtvis regnade det dock inte just då. Däremot har det regnat en hel del här i låglandet, uppe på fjällsluttningarna kan man se rejält med snö.

Senare på kvällen vankades det kalkon med tillbehör eftersom vi bor på en amerikansk bas och Thanksgiving firades på amerikanskt vis. Mycket gott och trevligt hälsar Stefan och Pär.

Remembrance Day i Afghanistan

Ceremonin arrangerades av officerare från Storbritannien och genomfördes på OMLT:s nyanlagda paradplan i Camp Mike Spann.

Den 11 november var det Remembrance Day på Camp Mike Spann i Masar-e-Sharif.

Remembrance Day - även känd som Poppy Day, Vapenstilleståndsdagen, eller Veterans Day – är en dag för alla att minnas de uppoffringar som de väpnade styrkorna och civila gjort i tider av krig, efter det första världskriget.

En amerikansk chaplain inledde ceremonin med ett kort tal och bön.

Varför den 11 november? Jo, första världskriget slutade formellt i den 11: e timmen, på den 11: e dagen, i den 11: e månaden 1918 med att det tyska undertecknandet av vapenstilleståndet.

Undertecknad representerade Sverige vid ceremonin.

Masar-e-Sharif den 11 november 2009
/Fredrik Zetterberg

På Camp Mike Spann hedrades Remembrance Day genom en ceremoni med minnestal och bön som därefter följdes av två tysta minuter samtidigt som ISAF flaggan halades.

Samtliga länder som är representerade på Camp Mike Spann hedrade Remembrance Day med ett kors.

Ceremonin avslutades med att en representant från respektive land hedrade dagen genom att sätta ner ett kors i en fiktiv grav. Följande länder deltog:
USA, Albanien, Makedonien, Storbritannien, Norge, Kroatien, Finland, Sverige, Tyskland och Afghanistan. Minneshögtiden var högtidlig och välarrangerad.

Vid pennan

Fredrik Zetterberg
Senior Swed OMLT

Mer information om Remembrance Day>

Tolkningsövning i Stockholm

Tolkningsövning med afghaner.

Idag var chefen FS 18, hans military assistent och jag på besök på en OMLT övning utanför Stockholm. Där fick vi se hur deras samverkan med afghaner går till och möta de afghanska figuranter som var på plats.

Personal ur OMLT och chefen FS 18 under övning med figuranter.

Jag fick möjligheten att efter några veckors uppehåll, åter höra språket jag ska tolka på: Dari.

Dagen var intressant och bjöd på många intressanta diskussioner om afghansk kultur, mat och övriga ämnen som är viktiga att man känner till då man möter och ska kunna samarbeta med afghaner.

Färdigtolkat, dags för nästa övning!

Det är naturligtvis mycket viktigt att man känner till de militära ämnena, men nog så viktigt är det att vara medveten om de kulturskillnader som råder; då de ofta är grunden till att konflikter uppstår!

Olof
Chefens tolk - FS18