07.45 Efter en frukost med amerikansk touch och alla de kalorier som behövs ställer vi upp framför respektive dörr i korridoren och har en kort uppdatering om dagen. Den tyske överste som är vår team-chef citerar nyheter från BBC och dagens programpunkter gås igenom. Ett utmärkt tillfälle att samverka med de andra erbjuds.
08.30 Morgongenomgång nere på ANA-campen (Afghan National Army) och afghaner och mentorer trängs för att höra om de senaste 24 timmarna och dagens begivenheter. Generalmajoren som är stabschef bekräftar att det klockan 14.00 skall hållas en ordergenomgång.
09.10 Efter morgonbriefingen går jag till den afghanska personalavdelningen, G1. Hälsningsproceduren tar en dryg halvtimme, det är många personer på kontoret för tillfället och alla vill byta några ord. Jag frågar den seniora sergeanten om morgonens briefing där några siffror inte tycktes stämma.
Det visade sig dock bero på den mänskliga faktorn, han som skulle presentera hade glömt att hämta det senaste materialet. Chefen för underofficersavdelningen, Major Assam, har en snygg penna i sin bröstficka, något jag påpekar och vips har den bytt ägare. En del av den afghanska kulturen är att ge bort det som vännerna gillar.
Till slut kliver jag in på Överste Rafiqs kontor, det är han som är personaldirektör för den 209:e kåren i norra Afghanistan och min huvudsakliga motpart. Vi sitter och pratar om ditten och datten, en del frågor som dykt upp i samband med den tredje brigad som skall upprättas och om hur mycket snö det kommit i Sverige. Afghaner gillar att skämta och vi skrattar en hel del medans vi dricker te och pratar.
När översten trycker på en trådlös knapp på skrivbordet tittar assistenten in som gubben i lådan och frågar vad som skall göras. Naturligtvis har jag min egen tolk, Tawfiq, vid min sida hela tiden. Som vanligt hinner jag med hälften av punkterna på min lista, så är arbetet här – man planerar för en sak men så händer något och så gör man något helt annat istället.
Från att ha varit frustrerande i början är det nu mest kul att se vad dagen har att bjuda på. Att lösa problemen när de uppstår istället för att oroa sig i onödan är också ett afghanskt förhållningssätt. Något vi i Sverige kanske har att lära av.
Plötsligt dyker ställföreträdaren in på rummet och viftar med händerna. Det händer något på gården utanför och vi hastar ut. Träden som beställts har kommit och vi hjälps alla åt att plantera dem utanför kontoret, det blir mandel och aprikosträd och vi turas om att hålla i träden när de grävda hålen skottas igen.
Det är en symbolisk handling som ändå är rätt typisk för en arbetsdag. Översten berättar en gammal historia om en skämd fisk som såldes som färsk och andemeningen är att träden förmodligen har varit torra för länge och kanske inte kommer att klara sig. Historier och liknelser har också en viktig roll i det afghanska samtalet.
När det är dags för lunch går jag tillbaka till den internationella delen av campen och äter grillat utomhus i solen med några norska kollegor. Vi pratar om jobbet och Skandinavien och längtar allt hem lite.
13.30 Åter på den afghanska campen och ser de sista förberedelserna inför genomgången klockan två. Pratar med planeringsofficeren Major Nebi från personalavdelningen och han behöver ha hjälp att översätta några meningar till engelska så att mentorerna också skall förstå. Min tolk som har jobbat i tre år i samma befattning löser det snabbt. I vanliga fall brukar vi simultantolka alla genomgångar men det är ändå bra att allt material även finns på engelska.
19.00 Kvällsmöte för att utbyta information mentorer emellan och med den amerikanska sidans representanter. Därefter går vi direkt till vår welfare, en slags ”fritidsgård” och deltar i veckans Waffles & Quiz, dvs våfflor och frågesport. Det går inte så bra för mitt lag men våfflorna var goda och skratten många. Så är ännu en dag på kontoret till ända.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar