Återvänt efter leave

En av våra soldater med byns moske i bakrunden.

Då har 2.plutonen återigen anlänt till sitt. Det är med starka känslor och en surrealistisk känsla av allt som har drabbat oss, då vi förlorade våra vänner och chefer, Johan och Gunnar. Nu är det med fokus på uppgiften och med de fina minnena av våra kamrater som vi ska göra vårt bästa och vara så proffsiga vi kan denna sista period av missionen.

Jag tror att Johan och Gunnar hade velat att vi inte ska ge upp, utan nu kämpar vi vidare. Nu ska vi visa hur duktiga vi är och vilka föregångsmän våra chefer var och att dom kan vara stolta över oss, och hur bra dom har format oss soldater på 2.plutonen innan de rycktes ifrån oss.

Påväg till området en tidig morgon.

2.plutonen har hunnit med en gedigen första period med träning i att klara av uppkomna situationer. Vi har dessutom hunnit med en dagspatrull ute i närområdet.
Det var en fotpatrull i en by samt lite fordonsorientering i området. Och även ett besök på en större skola. När vi anlände till skolan var det sen eftermiddag och skolan hade slutat för dagen, men det fanns ett tiotal barn kvar i närheten som lekte.

Första intrycket vi fick var att barnen var rädda för oss och väldigt reserverade när vi försökte få kontakt med dem, vissa sprang iväg. När vi fick delat ut en fotboll och Isaf news så började stämningen lätta, och tack vare vår tolk som var mycket duktig så slutade det med att vi hade barn runt oss överallt, uppskattningsvis säkert 20-40 barn, ungdomar och även några äldre.

Vårat mobile medical team för dagen, hjälpte lokalbefolkningen med lättare skador osv.

Vägsök in till byn påbörjas därefter avsutten fotpatrull genom byn.